Yrkesregistret omfattar samtliga personer från 16 år och uppåt som är folkbokförda i Sverige den 31 december under referensåret. Registret ersätter den insamling av yrkesuppgifter från individer som tidigare skett i samband med folk- och bostadsräkningar, FoB, som gjordes senast hösten 1990. Första årgången av yrkesregistret omfattar statistik från 2001 och publicerades i oktober 2003.

Yrkesuppgifter redovisas för två populationer, dels för individer som klassas som förvärvsarbetande i åldern 16–64 år och är anställda. Med anställda avses anställd, företagare i eget aktiebolag och sjömän. Dels redovisas sedan år 2010 individer som klassas som förvärvsarbetande i åldern 16+ år och är egna företagare. Med egna företagare avses enskilda näringsidkare, handels- och kommanditbolagsdelägare.

Uppgifter på fyrsiffernivå sedan 2005

Årgångarna 2001–2004 publiceras endast på tresiffernivå, vilket motsvarar 113 yrkesgrupper. Sedan 2005 publiceras yrkesuppgifterna på fyrsiffernivå. SSYK96, som bygger på den internationella yrkesindelningen ISCO-88 och EU-varianten ISCO-88(COM), finns publicerad i serien Meddelanden i samordningsfrågor (MIS) 1998:3.

Från och med årgång 2014 redovisas statistiken för anställda 16–64 år samt egna företagare 16–74 år, enligt SSYK 2012 som är en uppdatering av den tidigare yrkesklassifikation SSYK 96. Yrkesklassifikationen SSYK 2012 ersätter tidigare insamling utifrån SSYK 96. Till grund för SSYK 2012 ligger den internationella yrkesindelningen ISCO-08.

Den uppdaterade yrkesklassifikationen är mer detaljerad och bättre anpassad till dagens yrkesstruktur och redovisas i 429 klasser på fyrsiffernivå. Övergången till SSYK 2012 innebär ett tidsseriebrott.

Yrkesuppgifter om personer som är egna företagare har endast samlats in i begränsad omfattning sedan 2004 och har därför dålig täckning.

För att kunna redovisa statistik över egna företagare har yrkesuppgifter för dessa imputerats. Det har skett genom att försöka hitta en yrkeskod för personer som har ett eget företag kopplad till en viss bransch (SNI2007), utbildning, företagsnamn, licens, auktorisation eller yrkesbevis samt tidigare SSYK4 kod (yrkeskod).

Ju mer bakgrundsinformation som finns om individen desto säkrare blir yrkeskoden. Alla fyrsiffriga koder har inte kunnat användas för imputering, då det inte har funnits tillräckligt med bakgrundsinformation.

Datakällor

Yrkesregistret hämtar individ- och företagsuppgifter från flera olika register vid SCB:

• Sysselsättningsregistret (SREG)
• Kontrolluppgiftsregistret
• Företagsdatabasen (FDB)
• Registret över totalbefolkningen (RTB)
• Utbildningsregistret (UREG).

En grundläggande tanke bakom registret är att så långt som möjligt utnyttja befintliga uppgifter om yrke samt att göra kompletterande insamlingar. Registret bygger på yrkesuppgifter från ett tjugotal olika källor, varav de viktigaste är lönestrukturstatistiken inom privat och offentlig sektor, arbetsgivarorganisationer samt yrkesenkät till arbetsgivare.

Registrets användning

Yrkesstatistik används till en mängd skiftande ändamål. Några av de vanligaste användningsområdena är:

• Yrkesmedicinsk och samhällsvetenskaplig forskning
• Utbildnings-, sysselsättnings- och samhällsplanering
• Prognoser
• Hälso- och sjukvårdsplanering
• Jämställdhetsstudier.

Även intresseorganisationer och arbetsmarknadens parter nyttjar yrkesstatistik.

Specialbearbetningar och mikrodata

SCB utför specialbearbetningar i form av tabellsammanställningar och rapporter på registren. Det är även möjligt att efter särskild prövning få tillgång till ett avidentifierat material också samkört med andra register.

Mer information om att beställa mikrodata