Här går vi igenom:

• Urvalsfel
• Bortfallsfel
• Mätfel
• Slumpmässiga fel
• Systematiska fel

Ofta finns en skillnad mellan vad du vill kunna beräkna och vad du faktiskt kan beräkna. Genom att vara noggrann när du genomför en undersökning kan du undvika de grova felen.

Olika typer av fel

I vanliga frågeundersökningar som rör personer är de viktigaste typerna av fel urvalsfel, bortfallsfel och mätfel.

Urvalsfel kan du få om en undersökning bygger på svar från ett urval personer och inte från hela befolkningen. Resultatet av undersökningen påverkas av vilka personer man fick med när man slumpade fram urvalet.

Bortfallsfel beror på att du inte får svar från alla personerna i urvalet. Det finns alltid ett antal personer som är med i urvalet som man inte får svar från. Somliga får man inte tag i, och andra vägrar svara. Man kan inte veta hur de skulle ha svarat. Statistiska metoder för att skatta en företeelse i en population förutsätter att man har svar från samtliga individer i urvalet. Bortfallet resulterar därför i att skattningar får en skevhet (bias) och kan i vissa undersökningar vara en allvarlig felkälla.

Mätfel har att göra med att de svar man får på frågorna kan vara osäkra eller felaktiga. De som svarar kan ha missförstått en fråga eller ger av andra anledningar inte ett korrekt svar.

Olika slags fel uppträder på olika sätt. Det finns slumpmässiga fel, som växlar efter tillfälligheterna, och det finns systematiska fel som snedvrider resultaten. Urvalsfelen är av typen slumpmässiga fel.

Urvalsfel kan ge osäkra resultat

Tänk dig att du ska mäta sysselsättningen i befolkningen. Genom urvalsfel kan det beräknade antalet sysselsatta hamna för högt lika väl som det kan hamna för lågt. Hur det blir avgörs av slumpen när urvalet dras.

Bortfallet däremot tenderar att ge ett systematiskt fel. Med det menas att bortfallet orsakar en genomgående tendens till snedvridning och att olika fel inte tar ut varandra.

Så påverkar bortfallet

Socialt svaga personer kan vara svåra att nå. Därför uteblir svar troligen oftare från personer utan jobb. När man då beräknar sysselsättningen i befolkningen utifrån de svar man fått, så finns en risk att man överskattar den. Det går att försöka kompensera för detta fel när man räknar fram resultaten genom särskilda metoder, men ändå återstår en betydande osäkerhet.

Mätfelen har både en slumpmässig och en systematisk del. De slumpmässiga mätfelen speglar en allmän osäkerhet i svaren. Det finns alltid en viss risk att ett svar råkar bli ett annat än det som stämmer med verkligheten. Är oturen framme kan kanske ett "ja" råkar bli ett "nej" eller tvärtom.

Systematiska mätfel däremot uppstår om många feltolkar en fråga på ett visst sätt. Resultaten blir då snedvridna genom att de delvis bygger på den felaktiga tolkningen.