Till innehåll på sidan

Arbetsmarknad

Artiklar om Arbetsmarknad

Hög sysselsättning för nyligen examinerade i Sverige

För att klara EU:s sysselsättningsmål är det viktigt att nyligen examinerade får ett arbete. Tydliga skillnader finns mellan länder och inom länder, både vad gäller kvinnor och mäns sysselsättning och mellan olika utbildningsnivåer. I Sverige är sysselsättningen bland nyligen examinerade hög och skillnaderna mellan olika grupper små.

Arbetsmarknad, Sysselsatta, Högskola

Vanligt att arbeta under studierna i Sverige

Sysselsättningsgraden är högre för de som har arbetat eller praktiserat under studietiden jämfört med de som inte gjort det. I Sverige är det mycket vanligt att arbeta eller praktisera under studierna. Men långt ifrån alla unga i EU har haft kontakt med arbetsmarknaden under studietiden.

Arbetsmarknad, Utbildning, Högskola

Var fjärde i högre studier direkt efter gymnasiet

Mer än var fjärde gick direkt vidare till högskolestudier efter gymnasiet av de som slutade grundskolan 2006. En nästan lika stor grupp började jobba direkt och gjorde det fortfarande 2016. Resten gick krokigare vägar.

Arbetsmarknad, Inkomst, Utbildning, Högskola

Anställda pappor tar ut fler dagar med föräldrapenning

Pappor som driver företag tar ut färre dagar med föräldrapenning under barnets första levnadsår än pappor som är anställda. Företagarpapporna tar ut ungefär en vecka mindre jämfört med anställda pappor – oavsett hur mammans sysselsättning ser ut.

Arbetsmarknad, Familj, Jämställdhet, Företagande

Personal från utlandet ökar kraftigt

Utländsk arbetskraft har ökat kraftigt sedan 90-talet i Sverige. Ungefär 33 000 heltidstjänster sysselsattes av personal som var folkbokförd i andra länder 2016. Malmö kommun står för den största ökningen.

Arbetsmarknad, In- och utvandring, Lön, Lönesummor

Inkomstutveckling högre för kvinnor än män 2015-2016

Kvinnor hade en högre inkomstutveckling än män 2015-2016 i Sverige, förutom under småbarnsåren. Bilden var en helt annan tio år tidigare.

Arbetsmarknad, Inkomst, Kvinnor och män

Svagt etablerad – en utsatt grupp när arbetsmarknaden omvandlas

Bland dem som förvärvsarbetade och var anställda 2016 kategoriserades 8 procent som svagt etablerade. Svagt etablerade är en av arbetsmarknadens marginalgrupper. Risken att hamna utanför arbetsmarknaden är större för personer som är svagt etablerade jämfört med de som är etablerade. Det gäller i synnerhet för personer som nyss kommit in på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknad, Inkomst

Jobb väntar för dig som valt yrkesprogram

Cirka 80 procent av unga med examen från ett yrkesprogram hade arbete tre år senare. Men alla arbetar inte med det de utbildat sig till.

Arbetsmarknad, Gymnasieskola, Utbildning, Yrke

Företagsledare anställer oftare någon med liknande bakgrund

Det är mer än tre gånger så vanligt att företagsledare med utländsk bakgrund anställer personer som också har utländsk bakgrund, jämfört med Sverigefödda företagsledare. Av 43 000 företag som leds av personer med utländsk bakgrund är sju av tio anställda också födda utomlands eller har utlandsfödda föräldrar.

Arbetsmarknad, Integration

Tydliga skillnader bland unga i särskilt utsatta områden

I Sverige lever 18 680 unga vuxna i ett särskilt utsatt område. Men det innebär inte att de alla lever samma liv. Förutom tydliga skillnader mellan män och kvinnor finns det också skillnader mellan unga i olika särskilt utsatta områden och mellan särskilt utsatta områden och de kommuner där de är belägna.

Arbetsmarknad, Inkomst, Utbildningsnivå, Integration och segregation

Var femte arbetslös avvaktar att påbörja ett arbete

Arbetslösheten består till stor del av personer som är arbetssökande. Men man räknas också som arbetslös när man avvaktar att påbörja ett arbete inom tre månader. Avvaktarna består framförallt av ungdomar och studenter som under våren inväntar ett sommarjobb.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Sysselsatta

Många får nytt jobb efter nedläggning

De flesta som drabbas av en arbetsplatsnedläggning eller personalneddragning får ett nytt arbete. En genomgång av alla nedläggningar av större arbetsplatser i Sverige mellan åren 1990–2015 visar att mellan 69–95 procent av de drabbade fått nya jobb fyra år efter neddragningarna började.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Ekonomi, Företag

Majoriteten av eleverna på gymnasiet arbetar

En majoritet, eller 65 procent, av de svenska gymnasieeleverna arbetar. Det vanligaste är sommarjobb, men en fjärdedel av eleverna på gymnasiet arbetar hela året. Många arbetar inom hotell- och restaurangbranschen.

Arbete, Arbetsmarknad, Gymnasieskola, Utbildning

Brist på gymnasialt yrkesutbildade även om 20 år

Tillgången på arbetskraft med yrkesinriktad gymnasial utbildning väntas inte kunna möta den framtida efterfrågan. För de utbildningsgrupper som arbetsgivarna redan idag har svårt att rekrytera finns därmed risk för att dagens brist förvärras. Samtidigt som efterfrågan på gymnasialt yrkesutbildade ökar riskerar det bli ännu svårare att hitta behöriga yrkeslärare.

Arbetsmarknad, Gymnasieskola, Utbildning

Vanligast att unga och äldre jobbar få timmar

Den stora majoriteten på svensk arbetsmarknad är heltidssysselsatta. Det finns dock en grupp som arbetar kort deltid, alltså 1–19 timmar i veckan. Den består till stor del av unga på väg in på och äldre på väg ut från arbetsmarknaden.

Arbetsmarknad

Företagare tjänar mindre och arbetar längre än anställda

År 2010 hade den genomsnittliga företagaren 22 procent lägre livsinkomst vid pensionsålder än den som var anställd. Företagare förvärvsarbetar också längre än anställda. Vid 69 års ålder var nästan 52 procent kvar i arbete, mot 11 procent av de anställda.

Arbetsmarknad, Inkomst, Företagande

Stockholm bäst på att behålla studenter

Många som flyttar till en universitets- eller högskoleort stannar kvar efter examen. Det gäller framför allt de som studerat i Stockholm och har en examen inom teknik eller ekonomi. Men även många lärarstudenter stannar kvar efter examen.

Arbetsmarknad, Utbildning

Kombinera karriär och äktenskap svårare för kvinnor

Det är svårare för kvinnor än för män att kombinera arbetsliv och privatliv. Även en högre utbildning ökar risken för att en kvinna ska skilja sig jämfört med en man på samma utbildningsnivå.

Arbetsmarknad, Familj, Kvinnor och män, Giftermål och skilsmässor

Ökning av andelen unga med varaktigt låg inkomst

Att ha låg inkomst är vanligt bland unga, men vissa har låg inkomst år efter år. Att ha varaktigt låg inkomst är vanligare bland utrikes födda och personer med kortare utbildning. Andelen unga med varaktigt låg inkomst har ökat under 2000-talet.

Arbetsmarknad, Inkomst, Utbildning

Sämre matchning på arbetsmarknaden för utrikes födda

Personer som inte arbetar inom yrken som matchar deras utbildning är en outnyttjad resurs på arbetsmarknaden. Andelen som arbetar inom ett yrke på rätt nivå är lägre bland utrikes födda än inrikes födda. Det syns bland lärar- och civilingenjörsutbildade.

Arbetsmarknad, In- och utvandring, Utbildning

Många unga kombinerar studier och arbete

Arbetsmarknaden visar tydliga säsongsvariationer där antalet sysselsatta är högre under sommar­månaderna. Det beror främst på att fler unga i åldersgruppen 15–24 år är sysselsatta då. Antalet unga arbetslösa visar också en tydlig säsongsvariation med högre arbets­löshet under våren med en topp i juni.

Arbetsmarknad, Utbildning

Flyktingars väg in på svensk arbetsmarknad

Hälften av flyktingarna förvärvsarbetar efter åtta år i Sverige. Män med minst gymnasial utbildning kommer snabbast i arbete medan kvinnor med låg utbildning har lägst förvärvsfrekvens. Det vet vi efter att ha följt förvärvsfrekvensen för flyktingar under 15 år från bosättningen i Sverige.

Arbetsmarknad, In- och utvandring, Flyktingar

Ökad sysselsättning bland utrikes födda

Sysselsättningen fortsatte att öka under andra kvartalet 2017. Även bland män är nu sysselsättningsgraden i nivå med första halvåret 2008 innan finanskrisen slog till. Det var främst gruppen utrikes födda som bidrog till ökningen.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Integration och segregation

Svensk fika het trend som skapar jobb

I Sverige lägger vi allt mer pengar på kafé- och konditoribesök. Att vi spenderar mer pengar på att fika på kaféer skapar arbete. Sysselsättningen i branschen har ökat kraftigt under 2000-talet.

Arbetsmarknad, Lön, Hushåll och ekonomi, Konsumentprisindex

Utbildning lönar sig – särskilt för män

Personer med toppbetyg i gymnasiet har större chans att senare i livet bli höginkomsttagare än de som har lägre betyg. Men skillnaden mellan könen är tydlig. Sannolikheten att få hög inkomst är högre bland män än bland kvinnor.

Arbetsmarknad, Lön, Utbildning

Hög personalomsättning i enkla jobb

Yrken utan utbildningskrav, så kallade enkla jobb har hög personalomsättning. Vanligaste yrket att gå till efter ett enkelt jobb finns inom service, omsorg och försäljning. Många unga som slutar arbeta efter ett enkelt jobb studerar, medan äldre går i pension eller hamnar inom trygghetssystemen.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad

Vilka lämnar de enkla jobben?

Drygt 5 procent av de sysselsatta har arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, så kallade enkla jobb. Hälften av de som började ett enkelt jobb 2006 hade lämnat det efter tre år. Inlåsningseffekten är störst för utrikesfödda kvinnor som bor på landsbygden och saknar gymnasieutbildning.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad

Stor andel utrikes födda bland personer med enkla jobb

Drygt 5 procent av de sysselsatta har arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, så kallade enkla jobb. Nivån har varit densamma i över 30 år. Men gruppens sammansättning har förändrats – andelen kvinnor har minskat medan andelen som är födda utomlands har ökat.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Yrke, Integration och segregation

Risk för att arbetslöshet går i arv

Ungdomar med arbetslösa föräldrar löper nästan 70 procent högre risk än andra att hamna utanför både arbetsmarknad och studier. Allra högst är risken i de tre storstadslänen, det vill säga Stockholm, Västra Götaland och Skåne.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Barn, Familj

Många unga bland latent arbetssökande

Latent arbetssökande är personer som vill och kan arbeta, men som inte sökt arbete de senaste fyra veckorna och därför inte räknas som arbetslösa. År 2016 var 109 000 personer latent arbetssökande. Mer än fyra av tio var unga i åldern 15–19 år och nära hälften studerade på heltid.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad

Sju av tio nöjda med jobbet

Sju av tio som jobbar är nöjda med sitt arbete. Barnmorskor och civilingenjörer har högst andel nöjda personer.

Arbetsmarknad, Befolkning, Hälsa och ohälsa, Yrke

Vanligare att kvinnor med utländsk bakgrund är företagare än anställda

Kvinnor med utländsk bakgrund har svårt att komma in på arbetsmarknaden. SCB:s statistik visar att det kan vara lättare för dessa kvinnor att starta företag än att bli anställda.

Arbetsmarknad, Kvinnor och män, Företagande, Integration och segregation

Färre kvinnor än män driver företag

Under 2015 arbetade 369 000 personer i åldrarna 20 till 64 år som företagare. Av dem var drygt 30 procent kvinnor. De arbetade ofta inom hårvårdsbranschen, som konsulter eller drev restaurangverksamhet. Kvinnor hade i stor utsträckning även en anställning vid sidan av sitt företagande.

Arbetsmarknad, Jämställdhet, Kvinnor och män, Företagande

Var tredje 67-åring arbetar

Andelen äldre som arbetar har ökat kraftigt sedan åldersgränsen för rätten att fortsätta arbeta höjdes från 65 till 67 år. De äldre som arbetar gör det också i större omfattning än innan reformen genomfördes.

Arbetsmarknad, Inkomst, Äldreomsorg, Äldre

Högst andel jobbar heltid inom byggbranschen

Drygt tre av fyra sysselsatta arbetar heltid. Det är stora skillnader mellan olika branscher, och även mellan kvinnor och män inom samma bransch. Totalt sett finns högst andel som arbetar heltid inom byggbranschen och lägst andel inom hotell och restaurang.

Arbetsmarknad, Kvinnor och män, Yrke

Flyktingar flyttar ofta till Stockholmsområdet

Att hitta boende och arbete präglar flyktingars första tid i Sverige. Det syns inte minst på deras flyttmönster. Flyktingar med anvisat boende flyttar i större utsträckning än de som ordnade sitt eget boende vid invandringen, och många flyttar går till Stockholmsområdet.

Arbetsmarknad, Inrikes flyttning, Integration och segregation, Flyktingar

Fortsatt stark arbetsmarknad

Arbetskraftsundersökningarna (AKU) för fjärde kvartalet 2016 visade på en fortsatt stark arbetsmarknad. Sysselsättningen ökade, särskilt bland utrikes födda. Arbetslösheten, som tidigare varit nedåtgående, visade däremot inte på någon minskning.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, Befolkning, Kvinnor och män

Stor skillnad i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda

Sverige är ett av de länder i Europa som har högst sysselsättningsgrad för inrikes födda. Samtidigt är skillnaden i sysselsättningsgrad stor mellan inrikes och utrikes födda i landet. Det är relativt vanligt att utrikes födda i Sverige upplevt hinder för att få ett arbete och bland dem som har ett arbete är det vanligt att känna sig överkvalificerad.

Arbetslöshet, Arbetsmarknad, In- och utvandring, Europa

Stora insatser krävs för att klara 40-talisternas äldreomsorg

I framtiden väntas betydande brist på vård- och omsorgsutbildade. Även om intresset bland gymnasieungdomar skulle öka och betydligt fler skulle examineras från komvux är risken stor att antalet utbildade inte når upp till efterfrågan år 2035.

Arbetsmarknad, Utbildning, Äldreomsorg, Äldre

Sverige har högst pensionsålder i EU

I Sverige börjar man i genomsnitt att ta ut ålderspension vid 64 års ålder. Det är högst ålder av alla länder i EU. De som fortsätter att arbeta trots att de tar ut pension gör det ofta av andra skäl än ekonomiska.

Arbetsmarknad, Europa

40 000 lärare arbetar inte med undervisning

Lärarbristen fortsätter att vara ett stort problem för skolan. År 2013 arbetade nästan 40 000 lärarutbildade i andra yrken utanför skolan. Det motsvarar knappt en av sex lärarutbildade som ur skolans perspektiv kan betraktas som en outnyttjad resurs.

Arbetsmarknad, Skola, Utbildning, Yrke